DET VAR EN GÅNG EN FLICKA som ut i världen vandra. Hennes föräldrar försvann och de tappade för alltid bort varandra.
I stället för att någon för henne läste en vacker saga, hon ensam med nakna fötter över okända landskap sågs draga.
Ofta utan vatten och mat, hungrig och hemlös hon på en soptipp fann sig något rat.
Hos dem hon sen hamnade fanns ingen lag där det var förbjudet att ge barn slag.
Hennes livsstig började inte lätt, hur ska det gå att åter ställa allting rätt?
En sann berättelse som gäller många barn - pojkar som flickor- på vårt gemensamma klot, därför behöver vi många som agerar, gör något för att på världens orättvisor råda bot.
Så att lek, lust och kreativitet får råda och alla på ett schysst sätt får hålla låda.

Jag berörs starkt av de krig, klimatförändringar och odemokratiska strömningar som pågår i världen, särskilt när barn drabbas. Den verklighet de befinner sig i, dag efter dag, den är långt ifrån sagans magiska värld. Min och din verklighet, vår vardag, är som en saga för dem. Låt oss ge en del av den till dem. Vi behöver varandra, engagera oss i, bry oss om och hålla om – särskilt barnen, vår demokrati och deras framtid. Strössla i överflöd med kärlek, empati och handling för att bekämpa alla riddar Kato som härjar.

När jag nu fyller 50 år vill jag ta tillfället i akt och göra något extra bra av det tillsammans med dig. Ordspråket med sitt ursprung i Afrika ”It takes a village to raise a child” ligger det mycket i. Vi behöver ett samhälle som ger alla barn möjligheter till en hoppfull framtid. Överallt. Över allt annat.

Min födelsedagsinsamling går till världens alla barn genom UNICEF och tillägnas min vän Zita och hennes dotter Monica.